Ljud & Rörlig bild, Vecka 5

Sista veckan är över. Vi har haft fullt upp. Inte nog med att filmen skulle vara klar vi har även börjat på en ny kurs i Javaprogram-mering.

Under veckan har jag lärt mig att publicera vår film i olika format anpassat för webben. För att få bästa resultat känns det som om man måste prova sig fram en hel del. Resultatet går att se här på min blogg och även i min portfolio. Filmen har än så länge inte placerats särskilt snyggt i min portfolio men det är något jag får fixa till vid ett senare tillfälle.

I fredags var det dags för film och popcorn . Det var kul att få se de olika resultaten och speciellt se hur ett personporträtt kan visas på så många olika sätt. Det blev en hel del diskussioner om filmerna, vilket är nyttigt då man får höra vad som är bra och vad som kunde gjorts bättre. Något som jag ska tänka på nästa gång är att inte experimentera för mycket med specialeffekterna i Premiére. Resultatet blev lite ”dassigt” som vår lärare Hannes uttryckte det.


Carl-Johan Seths text handlar förvisso om teaterdramaturgi, men det går att dra många paralleller till berättande med ljud och rörlig bild. Reflektera, gärna med utgångspunkt i Seths text, kring vad du lärt dig om berättarteknik under kursen.

Jag är ingen berättare. Har aldrig varit särskild intresserad av det och kommer nog aldrig bli det heller. Mina berättelser är väldigt kortfattade, utan inledning, upptrappning och saknar ett avslut. Inte speciellt underhållande att lyssna på.

När jag läste Carl-Johan Seths text insåg jag att det finns så många steg i dramaturgins värld som jag som åskådare inte ens tänkt på. Att faktiskt se till att det finns en inledning, någon slags konflikt, upptrappning och avslut har en enorm betydelse. Och visst stämmer det. När vår lärare Hannes under kursen visade upp en familjefilm och ställde frågan om varför det ofta är så tråkigt att se på någon annans familjefilm så visst kom vi fram till att det saknades många av de här stegen som gör en film, teater eller överhuvudtaget en berättelse intressant. Vi kände ingen samhörighet med personerna i ”familjefilmen”.

I vår film börjar vi med ett Anslag för att förbereda åskådaren på vad det är de ska se. Några bilder på smutsiga toaletter och en städerska som berättar om toaletter.
Konflikten genom hela vår berättelse blev ganska naturlig i och med att filmen skulle handla om ”rätt och fel”. Vår film har två slags konflikter enligt Seth. Den mellanmänskliga, det vill säga mellan karaktärerna i vår film där den ena gör rätt och den andra fel. Den andra, konflikten som rör åskådaren, är den större och den inre konflikten där vi ibland eller ofta känner igen oss i de ”fel” vi gör vid ett toalettbesök som gör det mindre trivsamt för nästkommande.
Avslutningen i vår film kom ganska naturligt och var väl ganska förväntad genom hela filmen. Resultatet blev en ren och fräsch toalett. Det finns många andra delar som Seth nämner jag plötsligt upptäckt vi har med i vår berättelse men även många som vi fattas. Känns som det kan bli ganska svårt att applicera mer än de stora byggklossarna i dramaturgin när man gör en kort informationsfilm på tre minuter. Det är något som jag sparar till min nästkommande berättelse, om jag nu kan lyckas klämma ur mig en sådan.


Fantisera fritt utifrån texten Make Your Movie (and your name) om hur du själv skulle kunna ta dig in i film /tv-branschen och vilken typ av position du helst skulle vilja uppnå.

Som det står i texten ”Make your Movie” så gäller det i princip att aldrig ge sig. Det plus en smula talang och stor vilja att lära sig är något är som tvunget för att kunna armbåga sig fram inom film och TV branschen. Att ta lärdom av dem med branschvana är även det en av de viktigaste sakerna att fokusera på. Visserligen gäller detsamma för de flesta andra populära yrkeskategorier men då andra jobb varierar i popularitet tror jag filmbranschen mer eller
mindre ständigt är på topp.

Skulle jag få chansen att medverka i en filmproduktion skulle jag nog först och främst ställa mig bakom kameran. Med mitt intresse för stillbild tror jag det skulle passa mig bäst. Man kan dra gemensamma paralleller mellan de båda. Jag skulle även vilja ta ett kliv in i regissörsbranschen. Det går lite hand i hand för vilket budskap jag vill framföra till åskådaren. Att kunna bestämma hur kameravinklarna ska vara och se till att diverse annat, ljud och ljus till exempel, uppfyller önskemålen.

Till att börja med skulle jag satsa på att själv försöka ta hand om delarna i min produktion. Få chansen att testa sig fram och skapa de idéer och bilder som visionaliserats i mina tankar.

Streamad variant!

QuickTime

Ljud & Rörlig bild, vecka 4

Tiden går snabbt! Vi är redan inne på fjärde och näst sista veckan och ska nu i princip vara klara med projektet, och det är vi väl också. Nästa vecka ska filmen lämnas in och senare den veckan kommer vi också publicera den.

Mycket redigering i Premiere har det varit denna veckan. Först gav vi oss på att grovklippa det hela. Det var en hel del film vi samlat på oss och den ska klippas ner till cirka tre minuter. När vi tittat igenom hela grovklippningen var det som sagt dags för justeringar och att eventuella idéer som dök upp längst vägen också kanske fick ta plats. Vi borde egentligen haft ännu mer tid för att filma. Att titta på filmen på en TV skärm får en helt annan effekt än när man tittar på den genom kamerans lilla display. Plötsligt får man en helt annan inblick av hur det färdiga resultatet kommer att se ut. Som sagt nya idéer dök upp hela tiden och det var många som vi gärna ville ha med men så är det väl med alla filmer.

Ljuset i filmen blev sådär bra i vissa scener. Vi försökte justera både ljusnivån och färgen på enstaka scener och resultat blev väl bättre men inte optimalt. Det finns en hel del som går att fixas till i Premiere men det gäller väl att inte luta sig på programmet allt för mycket.

Nästa steg var att justera ljudet. Eftersom vi pratade en hel del när vi filmade fick vi klippa bort det mesta utom sekvenserna där det faktiskt hände något, som toalettspolningen och en rinnande kran. Provade på att justera ljudet i Adobe Auditions mestadels genom att klippa, klistra, fade in/out. Det jobbiga med det att justera ljudet i Auditions tyckte jag var att det hade varit mycket lättare att jobba med ljudet med alla dessa funktioner direkt i Premiere. I vissa fall skulle man lätt kunna spara massa tid och onödiga justeringar på att ha möjlighet att jobba med dessa funktioner direkt i Premiere då man samtidigt kunnat se filmen och justerat ljudet med handledning av filmen. Det mesta går att göra i Premiere också men inte på samma sätt som Auditions. Tycker det är väldigt synd att det inte går att synkronisera programmen (tror inte det går i alla fall) så man kunde köra dem parallellt, det vill säga ljud från Auditions och bild från Premiere, om ni fattar vad jag menar.


Reflektera kring utdraget från Andrzej Wajdas bok och sätt det i relation till det egna projektarbetet.

Denna veckan hade vi i uppgift att läsa en text skriven av Andrzej Wajda. Han skriver om hur svårt det kan vara att kläcka en filmidé och ändå inte. För vad är en filmidé? Det kan väl likväl vara att redan ha en berättelse och hitta sitt unika sätt att berätta den. Vår film är nog ganska unik i sitt berättande om hur man uppför sig på offentliga toaletter kombinerat med lite humor. Hittade en hel del ganska bizarra filmer när jag kolla på YouTube och sökte på ”toilets” men knappt några seriösa. Hur vi fick vår filmidé var nog på grund av brainstormingen vi gjorde där alla galna idéer var tillåtna. Vi visste dock inte vad vi skulle göra med vår toalettidé.

Idéerna till vår film bara ökade och ökade. Det var allt från att dra upp toalettens historia, dess utveckling, utseende till att informera folk om något som de redan borde veta, hur man uppför sig på offentliga toaletter. Vi fick ju alla ta del av att prova de olika rollerna i en filmproduktion och vi hade olika sätt att se framför oss hur filmen skulle bli. Som A. Wajda skriver så faller man ofta för de här olika, roliga och intressanta idéer som kommer med tiden. Spånandet släpper loss och en massa galna filmsnuttar dyker upp. Fast som han säger ägnas det ofta för mycket tid på att försöka placera dem i filmen.

Som ett bra avstamp från alla dessa galna idéer tyckte jag det var superbt att vi var tvungna att göra en storyboard innan vi börja filma. Det försvann en del på vägen och dök upp små idéer längs den men vi hade i alla fall ett tema att hålla oss till. Ju fler gånger man tvingas tänka igenom eller berätta storyn desto mer sorterar man bort. Som A. Wajda ger tips på att han gång på gång brukar berätta en historia för sig själv för att sortera bort det som är sekundärt, och visst håller jag med om det, ju fler gånger berättelsen gås igenom desto mer oväsentliga saker försvinner. En annan bra sätt att få en bättre historia tycker jag är att låta det gå några dagar efter brainstormingen. Då är det bara de delar som man tyckte var bra nog att ha med som dyker upp.

Sätt Kristin Olssons reflektioner i relation till dina egna/gruppens erfarenheter av att skriva och tala in en speakertext.

Tanken var att vi skulle ha med speakerröst i vår toalettfilm som instruerar åskådaren genom filmen med vad man bör och inte bör göra. När vi däremot kom fram till att vi inte skulle ha någon lugn bakgrundsmusik utan istället köra komisk Rosa Pantern musik diskuterade vi om det var lämpligt att ha med en speakerröst. Risken bedömde vi var ganska stor att det skulle bli rörigt med en sådan dominerande bakgrundsmusik som alla känner till. Chansen var stor att speakerrösten skulle försvinna i det hela så slutligen bestämde vi oss för att köra ett fåtal bilder med text som uppmaningar.

Tyvärr fick vi i och med detta beslut inte chansen att öva på att läsa in en speakerröst med tipsen vi läst i kurslitteraturen. Kristin Olsson, författaren till dessa tips, drar upp en hel del att tänka på om man nu beslutar sig för att ha en speakerröst med.

De som jag kommer först och främst att ta med mig för framtida lägen då en speakerröst kommer till nytta är:


Tips för texten:

• Tänk efter om en speakerröst tillför något. Om inte, ta inte med den.
  
• Att rösten inte ger samma information som bilderna. Se till att de kompletterar varandra.
  
• Skriv inte långa texter som ska läsas upp. Den som läser texten ska klara av att läsa upp den så att det inte låter ansträngt.
  
• Skriv texten i en större storleksgrad med mycket glesa partier emellan så att speakern kan läsa den på cirka en arms avstånd.
  
• Att skriva in till exempel ”paus” om det är viktigt att det är en paus i texten.
  

Tips vid uppläsning:

• Om du inte kan lära dig hela texten utantill så är det bra att lära sig början och slutet. Det är något jag även brukar försöka tänka på när jag ska hålla föredrag eller liknande. Det är alltid viktigt att kunna komma igång med berättandet för att få bättre flyt med fortsättningen.
  
• För att få ”bästa rösten” stå upp, använd kläder som är lätta att andas i, uttryck dig genom att använda händerna och grimaser och se till att inte behöva hålla pappret själv, ett notställ kan vara ett bra hjälpmedel.
  
• Var stolt över din röst. Rösten blir tråkig och ointressant om du är osäker.
  

Trevlig helg! Nu ska jag ut i solen (om den är kvar)!

Ljud & Rörlig bild, vecka 3

Tredje veckan snart slut även den.

Vi har nu börjat med vår egenproducerade toalettfilm som inom kort har premiär på YouTube! Jag har insett att hur mycket man än tror att ljuset är lyckat vid filmning så tragiskt nog upptäcker man att det inte alltid är riktigt rätt. Jag har varit överparanoid från tidigare filminspelningar och trott att vi lyckats undkomma fällorna, men vissa sekvenser blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det är något vi får experimentera med nästa vecka när vi ska redigera. Vad har man annars specialeffekter till! ;)

Under veckan har vi haft en föreläsning om ljud där vi också fick prova på att redigera i programmet Adobe Auditions. Vi fick tips av vår lärare Jon Manker om hur man fäster mikrofonen vid en intervju för bästa möjliga ljud. I håret på huvudet, speciellt på kvinnor som ofta har lite ”större” hår än män, är ett bra gömställe. Urringningen är ett annat. Något att se upp för är om mikrofonen fästes innanför en skjorta då brösthåret kan frambringa ett sprakande ljud. Ett tips för att undvika det är att tejpa för håret vid mikrofonen, om jag minns rätt.

Dagen efter fortsatte Jon med en föreläsning om filmhistoria och berätta om filmens utveckling sedan dess födelse 1895. Det var kul att se hur filmen utvecklats från ihop klippta bilder till Chaplins ljudlösa filmer och slutligen till dagens datoranimerade produktioner. Vad jag minns allra mest från föreläsningen var en av de första filmerna som gjordes av en man vid namn Eadweard Muybridge där det var med en massa nakna damer som hoppade och plockade upp frukt från golvet. Väldigt komiskt, och definitivt väldigt konstigt… Jag hittade en länk till en sida där de visar sekvenser från det vi såg och som även innehåller delar av en annan film han gjorde med nakna män som kastar boll bland annat. Very strange… Här är filmen!

Intervjuteknik

Veckans ämne på bloggen handlar om vad jag lärt mig om intervjuteknik, både utifrån mina egna erfarenheter och utifrån kurslitteraturen. Om jag skulle berätta om intervjuteknik för några veckor sedan så hade jag slutat innan jag börjat. Hur gör man en intervju? Det är väl bara att skriva ner några frågor och ställa dem. Svårare än så är det väl inte, eller?

Det finns en hel del att tänka på vid en intervju för att lyckas bra med den. Helhetsintrycket blir så enormt mycket bättre om det finns ett tankearbete bakom. Bara en sådan sak som att ha ögonkontakt så mycket som möjligt under intervjun förbättrar den oerhört. Att se en intervju på TV där den intervjuades blick hamnar överallt annars än i kamerariktningen blir otroligt trist för åskådaren.

Kurslitteraturen tar upp några intervjutips, visserligen för en nyhetsintervju, men några av tipsen är användbara för alla möjliga slags intervjuer. Följande punkter är från kurslitteraturen och under varje kan du läsa hur jag tolkar/beskriver dessa olika tips.

• Förbered dig noga.
  Detta tycker jag är en viktig del av intervjun. Att inte bara kasta sig in i intervjun utan tänka efter före vad det är man vill ha ut av den.
• Fråga inte om allt.
  Koncentrera dig på det du vill ha ut av intervjun. Håll dig till det som är det viktigt i intervjun och fråga mer om det (gäller vid nyhetsintervjuer och liknande).
  Vill du däremot ha en mer personlig intervju är det inte fel med lite småprat då detta kan leda till intressanta diskussioner.
• Fråga någorlunda öppet.
  Tänk dig själv en intervju där den intervjuade bara svara ”ja” och ”nej”. Det blir väl ganska tråkigt i längden. Ställ frågor på ett sätt så att den intervjuade får utveckla sina svar, då blir intervjun mycket intressantare.
• Lyssna.
  Lyssna på svaren du får och ställ följdfrågor. Våga ta en avstickare och läget finns där. Intervjun kan då få en spännande vändning.
• Det är svaren som är viktiga, inte du.
  Denna tolkar jag som att målen som intervjuare ska vara att inte hänga upp sig för mycket på sig själv som den som intervjuar utan istället hela tiden ha som mål att arbeta för att få så ”bra” och utvecklande svar av den intervjuade som möjligt.

Några punkter jag saknade i kurslitteraturen var de tips vi fick från vår lärare Hannes. Här är de jag tycker är viktigast:

• Skriv frågorna kortfattat.
  När man skriver ner sina frågor så ska man inte skriva dem fullt ut. Det är stor risk att de bara läses rakt uppochner och att rösten då låter väldigt statisk. Detta är något som man även bör undvika när en speakertext läses in.
• Ögonkontakt.
  Se till att ha ögonkontakt så mycket som möjligt med den du intervjuar. Varför berättade jag innan.
• Nicka.
  Som intervjuare är det bättre att nicka under intervjun istället för att säga ”ja” och ”mm”. Det senare låter inte bra på bandet och speciellt inte om du tänkt klippa bort frågorna du ställde.
• Rösten.
  Se till att stå eller sitta med en bra hållning. Rösten låter bättre vilket är viktigt både för intervjun och om du planerar att ha med din röst vid uppspelning.
  

Några andra saker man bör tänka på är att vara väl förbered inom de andra områdena, som ljud- och ljusinställningar. Kontrollera ljudet med hörlurar för bästa möjliga resultat. Placera gärna den som intervjuar nära kameran så att det ser ut som om den intervjuade tittar ut mot åskådaren, det vill säga blicken är i kamerariktningen. Tänk på att se till att vara förbered på alla dessa punkter så att den du intervjuar slipper vänta.

Till vår film intervjuade vi en städerska på högskolan. Vi försökte ta till oss så mycket som möjligt av det vi lärt oss. Vi förberedde oss innan med att försöka ställa in ljus och ljud genom att någon i gruppen fick vara testperson medan de andra försökte göra inställningarna. De viktigaste frågorna, de vi var tvungna att ha med för filmens skull, skrev vi ner. Men hela intervjun började med lite lättsamma frågor för att få den intervjuade att bli avslappnad. Jag tycker vi nådde vårt mål med intervjun ganska bra.

That´s all folks! I´ll be back!

Ljud & Rörlig bild, vecka 2

Då var även andra veckan över. Tiden går snabbt. Nästa vecka ska vi börja filma till det stora projektet. Nu ska vi ha fått (nästan i alla fall) all den kunskap som behövs för att klara det.

Vi har nu haft två kameraföreläsningar till där vi har lärt oss bland annat om 180 graders regeln, göra skärpeflytt och öva på att ställa in ljud och ljus. 180 graders regeln är ganska självklar om man tänker efter. Istället för att se saker och ting som de är i verkligheten får man tänka sig en platt bild (som på en TV skärm) och då får man snabbt känslan av vad som är rätt eller fel. Att tänka på när man filmar är att inte se det genom sina egna ögon utan kamerans istället.

Skärpeflytt är ett sätt att filma där man först fokuserar på till exempel ett närliggande objekt för att sedan förflytta skärpan till ett objekt i detta fallet längre bak. Personligen tycker jag att det är ett kul sätt att få till en bra och snygg effekt. Det finns många olika användningsområden för det. Från dokumentär till skräckfilm eller för att till exempel förmedla en känsla av att någon sitter bakom galler. Skräckfilmer är det första jag tänker på där man använder skärpeflytt. Ofta ser man en skrämd person som känner sig förföljd och plötsligt hamnar fokus på något skrämmande längre bak…

Vi har även fått prova på att göra ljud och ljus övningar under veckan. Vad gäller att ställa in ljud så kändes det som om man bara lär sig hur mikrofonerna fungerar och vilken vidd ljudet tas in på så kan man lyckas relativt bra.

Att ställa in ljus kändes däremot som att det är något som kräver mer praktisk övning för att lyckas med, och lyckas med det snabbt. Något jag upptäckte då vi skulle göra vår övningsintervju med vår lärare Hannes var behovet att vara några stycken vid en ljusinställning.

Vid övningsintervjun lärde jag mig också vikten av att ha ögonkontakt, lyssna och inte stirra sig blind på frågorna på pappret.

Veckan avslutades med att vi fick se en del filmer som gamla studenter gjort vilket inspirerade mig till att experimentera mer med film i framtiden.

Bildkomposition
Bildkomposition är något som jag finner väldigt intressant på grund av mitt stora intresse för fotografering. Här är några saker man bör tänka på vid bildkomposition när man filmar.

Headroom
Precis som jag berättade innan att jag tycker det är lättare att följa 180 graders regeln om man föreställer sig att man ser det via en skärm än med sina egna ögon så gäller samma sak vid bildkomposition i form av ”Headroom”. Med headroom menas att man inte ska ta med områden som inte har någon betydelse för bilden. Det vill säga vill du få med ansiktsuttrycket på en person så ta inte med en stor onödig bakgrund utan fokusera på personen istället. Eller som författarna i boken A Digital Filmmaking Handbook [1] uttrycker det: ”When composing a shot, it´s very important to get in the habit of looking at the image in the viewfinder, rather than looking through the viewfinder at your scene.”

Beware of the stageline
Även här bör man tänka på 180 graders regeln. Att när man till exempel intervjuar personer få dem att titta mot ett gemensamt ”osynligt” centrum och inte filma så att det ser ut som att de tittar åt samma håll. I det sistnämnda får man känslan av att personerna sitter i kö istället för att prata med varandra.
Samma sak gäller när det är rörelse i en bild. Om en person går in från vänster och ut till höger måste man även låta honom/henne gå in i bilden från vänster igen i nästa scen. Det var något jag bittert fick erfara när jag efter en lång dag av ”skådespeleri” fick ta om mer än hälften av scenerna då vi helt glömt bort att tänka på detta. Det är ett misstag jag inte gör om igen.

Lead your subject
Som jag nämnde ovanför är det väldigt viktigt att till exempel vid en konversation se till att personerna tittar ”på varandra”. Något som också är väldigt viktigt är att se till att inte kapa av bilden vid nästippen, utan låta åskådaren ledas till att få känslan av att det är en konversation mellan två eller fler genom att låta utrymmet i blickriktningen vara fritt.

Redigeringsprogram
Lite om redigeringsprogram. Som jag nämnt innan så påminner de flesta redigeringsprogram om varandra. Några funktioner som brukar ingå i ett redigeringsprogram kommer här:

Drag-and-drop editing
Drag-and-drop editing förklarar sig själv. Man helt enkelt samlar sina filmklipp på ett ställe eller importerar dem från något annat och drar dem till en tidslinje. En väldigt enkel och logisk metod som vem som helst med lite datavana klarar av. Principen påminner ju mycket om när man drar olika ikoner till andra platser på datorn för övrigt. Väl på tidslinjen går det att fortsätta flytta dem genom samma metod och metoden används ofta för att skapa en grov skiss av hur filmen ska bli. Detta är en av de första sakerna jag lärde mig använda i ett redigeringsprogram och det är en funktion som för det mesta ser likadant ut i de flesta redigeringsprogram, i alla fall vad dem jag sett.

JKL editing
JKL editing verkar för mig ett väldigt smidigt sätt att snabbt redigera en film. Jag har inte provat på det än utan än så länge hållit mig till ovanstående metod. Smidigt verkar det i alla fall och det är säkert så de med mer vana av redigering jobbar, antar jag. Principen går ut på att man med hjälp av tangentbordet kan spela upp filmen baklänges med tangenten J, pausa med K och spela upp filmen med L. Med hjälp av tangenterna I och O kan man också placera ut in- och utpunkt på klippet, det vill säga start och slut.

Insert and overwrite editing
Insert and overwrite editing är ett väldigt effektivt sätt, enligt mig, att kunna lägga över filmsekvenser på en redan existerande film. För mig påminner det om lager i Photoshop där man har en bakgrund och kan lägga dit detaljer som man lätt kan påverka på olika sätt utan att störa bakgrundsbilden. I redigeringsprogram ser denna ”lagerform” ut som ett flertal tidslinjer där det översta är den som dominerar, det vill säga visas/hörs. Jag tror denna metoden ofta används vid intervjuer där det klipps in en sekvens på något annat än den intervjuade under tiden denne fortfarande pratar.

Det var allt för denna veckan! Kolla gärna in min klasskompis Mikael Nyströms blogg!

Trevlig helg!

[1] Ben Long & Sonja Schenk, A Digital Filmmaking Handbook, Hingham, Charles River Media Inc., 2000, s. 167.

Ljud & Rörlig bild, vecka 1

Nu är det dags för film och redigering!

Under veckan började jag på en ny kurs som heter "Ljud & rörlig bild", det ska bli spännande. Har ett genuint intresse för stillbild så jag får väl se om det är något jag kan överföra till film. Har provat på att filma en gång tidigare och något jag snabbt upptäckte var att det krävs så otroligt mycket mer tid än man tror.

Just nu väljer vi i min grupp mellan två olika idéer för filmen. Den ena är ett personporträtt av en boxare som är med i det svenska landslaget. Den andra, som det lutar mest åt, är en informationsfilm om toaletter. Jag menar då inte vad en toalett är utan hur ett besök där går till för att öka trivseln för andra besökare och för att underlätta för personalen.

Som jag nämnde innan har jag fått chansen att prova på att filma innan men då med en kamera i storleken man har för privat bruk med inte så värst avancerade funktioner. Kameran vi kommer använda nu under denna kursen har en hel del funktioner som jag aldrig träffat på tidigare, så det lär ta ett tag innan jag kan hantera den på bästa vis. Övning ger färdighet som man brukar säga så det är väl bara att ha tålamod.

Under veckan som gått introducerades vi både i kamerafunktioner och redigeringsprogrammet Premiere. Precis som vår lärare Sofia Lundmark sa så liknar många redigeringsprogram varandra. Kan man ett så kan man ofta förstå sig på de andra. Har provat jobba med iMovie innan och visst upptäckte jag likheter i grunderna. Att klippa och ändra på tidslinjen var det mesta detsamma. Det nya blev för min del att lära mig hitta i Premieres upplägg av funktioner.

Desto mer lärde jag mig under kameraundervisningen eller det fanns i alla fall många saker där som jag inte haft någon aning om tidigare. Hur man får skärpa på ett objekt som inte står i centrum av bilden, då kameran fokuserar på det som står i mitten, till att få reda på hur man ställer in kameran, ljud, ljus och så vidare. Allt har jag inte grepp om hittills. Känner att jag mest behärskar de områden som påminner om en fotokameras funktion som slutartid, vitbalans och bildutsnitt. När vår lärare Hannes Eder pratade om bildutsnittet fann jag många likheter med vad man bör tänka på vid fotografering. Vart man placerar objektet, hur man får mer liv i bilden och hur man gör för att dra ögonen till det man vill att åskådaren ska se.

Varje vecka har vi i uppgift att besvara några utvalda frågor så här kommer veckans specialare.

Vad är en CCD?
CCD står för Charge Coupled Devices och är ett datachip med en ljuskänslig del som fångar in ljus i kameran då man tar en bild. En kamera har antingen ett sådant chip eller tre. När kameran har ett chip fångas alla färgerna, rött, grönt och blått, på samma. När kameran har tre chips delas färgerna upp och tilldelas vars ett chip. I det senare fallet blir både skärpan och färgåtergivningen bättre än i en kamera med ett chip.

Vad innebär bitljup i ljudsammanhang?
Bitljup i ljudsammanhang är ett mått på kvalitén på ljudet. Ju högre bitdjup, det vill säga fler avläsningar, desto bättre kan originalljudet återges vid uppspelning.

Vad betyder interlaced scan?
Interlaced scan innebär att när en bild på en monitor ritas upp så ritas till exempel de jämna horisontella linjerna först med start vid bildens överkant och fylls sedan i av de udda numrerade linjerna även de från övre delen av bilden och neråt.

Vad är en CODEC?
CODEC står för COmpressor/DEComprssor och är en mjukvara som komprimerar/dekomprimerar ljud och videosignaler till ett format läsbart av datorn. CODEC kodar alltså datan så att den kan överföras och lagras och tolkar den sedan vid uppspelning eller redigering.

Vad innebär vitbalans?
Vitbalans innebär att man anpassar den fotografiska filmen till värmen på ljuset som ska filmas/fotograferas, det vill säga att man ställer in kameran efter värmen på ljuset. Beroende vilken värme ljuskällan har blir en vit yta inte alltid vit i kamerans öga. Detta påverkar också resten av bilden då färgerna inte där heller återges korrekt. För att komma förbi detta problem kan man ställa in vitbalansen på en kamera och på det sättet visa för den vad som är vitt.


Det var allt för denna veckan!

Svensk text idag, dock svårläst. Greppade knappt den första gången men andra gick det lite bättre. Lite…

Texten vi hade som utgångspunkt idag var en sammanfattning av Manuel Castells trilogi Informationsåldern. I den tar han upp hur samhället förändrats, ekonomisk, kulturellt och socialt i och med den nya informationsåldern som utvecklats de senaste årtionden.

Tre exempel på ämnen som diskuteras i trilogin:

1. Hur såg man på klasskillnaderna under industrialismen jämfört med nu? Förr var det ofta de arbetslösa som stod utanför samhällets godkännande. Numera är det de som inte "hänger med" och kan anpassa sig i allt nytt som händer. De är yrkesspecialister som inte inriktat sig på något som har med informationsteknologin att göra.

2. Berodde Sovjetunionens fall på informationsteknologins frammarsch? Hade Sovjet kanske fortfarande existerat om det skett någon annan slags utveckling?

3. Har familjeförhållandena förändrats tack vare informationsåldern? Förr var familjen patriarkisk. Det var mannen som styrde. Han gick till sitt jobb, kanske kolgruvan som alltid funnits där och alltid kommer vara där, och frun tog hand om barnen tills de växte upp. Jämför det sedan med hur vi ser på familjeförhållandena nuförtiden. Jag vågar påstå att vi fått en annan syn på det, i alla fall här i Sverige. Numera accepteras ensamstående som samkönade par med barn som familj. Jobben flyttar och det händer mycket och intensiva saker i världen som påverkar familjeförhållandena.

Det var några utdrag av det vi diskuterat idag. Nyfiken på personen bakom denna texten? Klicka här!