Ljud & Rörlig bild, Vecka 5

Sista veckan är över. Vi har haft fullt upp. Inte nog med att filmen skulle vara klar vi har även börjat på en ny kurs i Javaprogram-mering.

Under veckan har jag lärt mig att publicera vår film i olika format anpassat för webben. För att få bästa resultat känns det som om man måste prova sig fram en hel del. Resultatet går att se här på min blogg och även i min portfolio. Filmen har än så länge inte placerats särskilt snyggt i min portfolio men det är något jag får fixa till vid ett senare tillfälle.

I fredags var det dags för film och popcorn . Det var kul att få se de olika resultaten och speciellt se hur ett personporträtt kan visas på så många olika sätt. Det blev en hel del diskussioner om filmerna, vilket är nyttigt då man får höra vad som är bra och vad som kunde gjorts bättre. Något som jag ska tänka på nästa gång är att inte experimentera för mycket med specialeffekterna i Premiére. Resultatet blev lite ”dassigt” som vår lärare Hannes uttryckte det.


Carl-Johan Seths text handlar förvisso om teaterdramaturgi, men det går att dra många paralleller till berättande med ljud och rörlig bild. Reflektera, gärna med utgångspunkt i Seths text, kring vad du lärt dig om berättarteknik under kursen.

Jag är ingen berättare. Har aldrig varit särskild intresserad av det och kommer nog aldrig bli det heller. Mina berättelser är väldigt kortfattade, utan inledning, upptrappning och saknar ett avslut. Inte speciellt underhållande att lyssna på.

När jag läste Carl-Johan Seths text insåg jag att det finns så många steg i dramaturgins värld som jag som åskådare inte ens tänkt på. Att faktiskt se till att det finns en inledning, någon slags konflikt, upptrappning och avslut har en enorm betydelse. Och visst stämmer det. När vår lärare Hannes under kursen visade upp en familjefilm och ställde frågan om varför det ofta är så tråkigt att se på någon annans familjefilm så visst kom vi fram till att det saknades många av de här stegen som gör en film, teater eller överhuvudtaget en berättelse intressant. Vi kände ingen samhörighet med personerna i ”familjefilmen”.

I vår film börjar vi med ett Anslag för att förbereda åskådaren på vad det är de ska se. Några bilder på smutsiga toaletter och en städerska som berättar om toaletter.
Konflikten genom hela vår berättelse blev ganska naturlig i och med att filmen skulle handla om ”rätt och fel”. Vår film har två slags konflikter enligt Seth. Den mellanmänskliga, det vill säga mellan karaktärerna i vår film där den ena gör rätt och den andra fel. Den andra, konflikten som rör åskådaren, är den större och den inre konflikten där vi ibland eller ofta känner igen oss i de ”fel” vi gör vid ett toalettbesök som gör det mindre trivsamt för nästkommande.
Avslutningen i vår film kom ganska naturligt och var väl ganska förväntad genom hela filmen. Resultatet blev en ren och fräsch toalett. Det finns många andra delar som Seth nämner jag plötsligt upptäckt vi har med i vår berättelse men även många som vi fattas. Känns som det kan bli ganska svårt att applicera mer än de stora byggklossarna i dramaturgin när man gör en kort informationsfilm på tre minuter. Det är något som jag sparar till min nästkommande berättelse, om jag nu kan lyckas klämma ur mig en sådan.


Fantisera fritt utifrån texten Make Your Movie (and your name) om hur du själv skulle kunna ta dig in i film /tv-branschen och vilken typ av position du helst skulle vilja uppnå.

Som det står i texten ”Make your Movie” så gäller det i princip att aldrig ge sig. Det plus en smula talang och stor vilja att lära sig är något är som tvunget för att kunna armbåga sig fram inom film och TV branschen. Att ta lärdom av dem med branschvana är även det en av de viktigaste sakerna att fokusera på. Visserligen gäller detsamma för de flesta andra populära yrkeskategorier men då andra jobb varierar i popularitet tror jag filmbranschen mer eller
mindre ständigt är på topp.

Skulle jag få chansen att medverka i en filmproduktion skulle jag nog först och främst ställa mig bakom kameran. Med mitt intresse för stillbild tror jag det skulle passa mig bäst. Man kan dra gemensamma paralleller mellan de båda. Jag skulle även vilja ta ett kliv in i regissörsbranschen. Det går lite hand i hand för vilket budskap jag vill framföra till åskådaren. Att kunna bestämma hur kameravinklarna ska vara och se till att diverse annat, ljud och ljus till exempel, uppfyller önskemålen.

Till att börja med skulle jag satsa på att själv försöka ta hand om delarna i min produktion. Få chansen att testa sig fram och skapa de idéer och bilder som visionaliserats i mina tankar.